måndag 21 februari 2011

Hur man mår när man gått ner 12 kilo på en månad.

Om vi bortser från hela den här dealen med att man får i sig så lite näring under flytet och blir lite trött av det så känner jag ändå att man blir lite piggare.

Jag brukar alltid gå kortast möjliga promenad med hundarna på morgonen, dels för att jag inte orkar så mkt på morgonen innan frukost och dels för att jag är så sjuuukt hungrig på morgonen och lätt får blodsockerfall.

Nu är jag iofs nyopererad och det gör lite ont i såren på magen att röra sig, men jag har ändå börjat gå längre promenader på morgonen. Istället för att gå rundan som MAX tar 10 minuter går jag det dubbla-bara för att jag orkar. (Och för hundens skull såklart) Jag är iofs fortfarande hungrig på morgonen, men jag har inga blodsockerfall längre eftersom jag äter mer eller mindre hela tiden så det är inte lika jobbigt att vara ute en stund innan man får frukost.

Det är lite jobbigt att gå med hunden i koppel eftersom han är rätt livlig, så jag försöker anpassa promenaderna och gå under sådana tider när jag vet att det är lite folk ute, så jag kan ha honom lös hela tiden nästan. Har bara en hund hemma ännu, den andra fick stanna hos mamma ett tag, för om jag har båda två med mig måste jag ha dom i koppel. Släpper jag båda blir det två virvelvindar att hålla reda på, och släpper jag bara den livligaste så skulle han terrorisera den i koppel hela tiden, så det känns enklast att bara ha en hemma tills operationssåren känns bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar