måndag 31 december 2012

Året som gått, och det som kommer.

När jag försökte sammanfatta det här året i huvudet så kände jag rent spontant att det varit ett jävla skitår. Fast har det verkligen det?

Jag har periodvis mått väldigt dåligt, och känt mig lite ensam i världen eftersom jag inte haft någon att dela mina tankar med. Det är givetvis inte alls sant, jag har många goda vänner som gärna skulle dela skiten, det är jag som har valt att inte dela med mig, för att det är enklare så. Men så har jag iaf känt. Perioderna av dåligt mående har kommit och gått, med viss regelbundenhet, och jag har stundtals känt mig en smula bipolär. Jätteglad ena veckan, och så kastas man raskt ner i något slags depression veckan efter. Helt labil.

Jag tänker för mycket. Det har alltid varit mitt problem. Jag ältar, och överanalyserar, och mår dåligt. Sen förtränger jag, låtsas som om problemet inte finns, och sysselsätter mig in absurdum för att hålla huvudet ockuperat. Promenerar 1 mil om dagen, stickar och virkar. Allt utom sitter stilla och låter mig själv tänka.

Det har dessutom varit lite av ett år med förlorade vänskaper. Vänner som visat sig vara mindre goda vänner och hoppat av skutan när det blivit dåligt. Andra vänner som betett sig illa och som jag slutligen fått nog av och sagt ifrån åt. Men också trogna vänner, som står stadigt kvar mitt i skiten! Er uppskattar jag lite mer efter det här året. Jag har också fått nya vänner. Några jag känner lite mer för än andra, men ingen är mindre uppskattad än någon annan.

Och så det faktum att vi inleder julen och avsluta året med att avliva mitt livs kärlek. Det gör nog allra mest ont.

Det var det dåliga, som nog tyvärr fått dominera.

På den positiva sidan har vi att det faktiskt varit ett år fullt med nya upplevelser!

Allra mest fantastiskt, hur litet det än må se ut från utsidan, är nog att jag började jogga. Från att ha vägt 125.1 kilo gick jag, om än i snigelfart, till att med relativ lätthet jogga en mil. EN MIL!! Jag fick ett infall när jag satt på förskolan och bläddrade i tidningen en morgon i februari, och såg en annons om Karhu run. Jag bläddrade förbi annonsen och tänkte "jo det kan ni ju roa er med...", men sedan bläddrade jag tillbaka och funderade, och ältade, och funderade lite mer innan jag bestämde mig. Jag skulle fan vara med!

Så i februari började jag jogga. Långsamt, och korta stunder åt gången. Höll på att avlida när jag skulle jogga TVÅ MINUTER i sträck, men jag höll ut, och med tiden blev det lättare. I april någon gång tänkte jag under en joggingrunda att "jag ser hur långt jag kommer innan jag måste stanna och ta en paus", och jag kom sex kilometer. SEX KILOMETER, i ett sträck. Jag kan inte ens beskriva vilken glädje jag kände då, hur jäkla oövervinnerlig jag var! Sen rullade det på, och i maj deltog jag i mitt första lopp. Jag var inte snabb, men jag tog mig runt hela rundan joggandes, och jag kom inte sist i mål. I Juli deltog jag i Karhu run, och kom inte sist i mål då heller. Jag är inte snabb, men jag har vunnit ändå. Nu har jag på grund av skador och sjukdom legat av mig, men i somras joggade jag med relativ lätthet en mil, vilket är en smula obegripligt för någon som vägt 125.1 kilo.

I slutet av mars/början av april åkte jag och Frodis till Egypten! Vi drack för mkt, stalkade/hånade för många tyskar, skrattade för mkt, dansade för mkt, solade för mkt och shoppade nästan inget alls, för vi nåja, jag... blev vansinniga på lokalbefolkningen. Vi åkte till Kairo och klättrade in i Cheopspyramiden, och vi red på dromedarer och åkte jeeprally i Saharaöknen, och hade en frekking fantastisk vecka.

Sen åkte vi ju på turné i Norrland. Den ursprungliga tanken var att Mio skulle åka med Carina till Finland på utställning, men det utvecklades till att jag tog småfolket under armen och kuskade upp till Norrland med dom för en utställningsturné. Vi började med Vännäs, sen slappade vi lite i Umeå innan vi åkte upp till Pello och över till Rovaniemi för utställning, och sedan drog vi en repa till Gällivare när vi ändå höll på! Vi skördade inga större framgångar (Mio fick CK i Finland som bästa resultat), men vi hade det väldigt trevligt.

Sen åkte jag till Skåne och var hundvakt åt en hel kennel med russllar, och lyckades ta mig hem utan att få med mig en enda en, trots att jag var hemskt sugen. Det var lite bestyr, med som mest 15 hundar varav hälften inte tål den andra hälften, en bunt var valpar på 6 veckor, mammahunden fick mjölkstockning och gud vet vad... Det var trevligt, men innan husfolket kom hem kände jag ett tvingande behov av att dricka vin, vilket vi också gjorde när dom kom hem.

Det var också under den veckan som Caroline lämnade författarlyan för en kväll, och kom och grillade och drack vin med en något sönderstressad Ebba. Lite alfapet (ni vet den analoga versionen av wordfeud...), vin och skräckfilm och kvällen blev hemskt trevlig. Sedan väcktes vi runt fyrasnåret på morgonen av att någon dåre ringde 400 ggr på den fasta telefonen, för att sedan, när jag så småningom orkade asa mig upp för att svara, snacka någon form av asiatiska. Förvirringen var total.

Sen känns det som om det dog av lite med aktiviteter, men jag hann med att träffa Anders De La Motte, vilket var väldigt stort för en nervös liten flicka. Sedan hann vi med att åka på utställning i Växjö, utan större framgång men dock, och sedan dog det av helt.

Så nästa år då.

Oavsett om vi haft ett skitår eller ett fantastiskt år, kan vi väl enas om att försöka göra nästa år ännu bättre.

Eftersom jag fortfarande känner panik över hur trist mitt liv är så vill jag lova mig själv att göra något åt det.

Om jag ska hinna med en grej om dagen så får jag nog radikalt byta liv, och det känns lite overkill. Först tänkte jag en ny grej i månaden, men det kändes också tungt med tanke på att jag bor i en håla där utbudet av aktiviteter är minst sagt begränsat. En gång i kvartalet känns väl rimligt? Att göra något jag inte brukar en gång i kvartalet, det är mitt första nyårslöfte.

Mitt andra nyårslöfte hänger ihop med det första. Jag vill lova mig själv att ta mig härifrån oftare. Åka någon annanstans, oavsett om det är tvärs över landet (eller atlanten) eller grannkommunen.

Och till sist lovar jag mig själv att försöka hålla igång och motionera efter bästa förmåga. Jag har som mål att jogga en mil igen i mitten av maj, vilket inte är orimligt om jag får vara hel. Sen känns det som om jag kommit igång rätt bra med promenerandet, oavsett orsakerna till det. Att traska en mil några dagar i veckan känna väl som en ganska bra målsättning.

Uppleva mer och leva lite sundare, det känns väl som en ganska bra målsättning för nästa år.

Jag tänker dock inte under några som helst omständigheter lova att sluta dricka läsk.






Gott nytt år på er, och tack för att ni har hängt kvar!



Nyårsmiddagen i det Södermanska palatset

Blir Laxtårta. Tror att den iaf är NÄSTAN samma likadan som  Frodis bjussade på första gången vi sågs, när vi hade picknick på Hallsbergs station! Fast jag har modifierat receptet lite. T ex så fanns inte kavring, så jag tog något annat bröd, typ solrosbröd eller nåt. Något mörkaktigt är det iaf. Sen la jag till rödlök, och blandade även räkor i lax-smeten.

Mojsade brödet och smöret i blendern, och sen ner i formen för att stelna






Mojsar lax och räkor i blendern, och sen mojsa ihop det med resten av geggan



Och så ner i formen för att stelna och mojsa till sig till ikväll.


Och kocken fick en lax och mojsmacka som belöning för väl utfört arbete, SJUKT gott.


Vädersituationen

Har man inget att säga kan man prata om vädret, det vet ju alla.

Vi har haft plusgrader i några dagar nu, och det är fakking fantastiskt!! Snön är nästan borta, vägar och trottoarer börjar komma fram, och snart borde man kunna jogga igen. Inte för att jag tror att det håller i sig, knappast, men man får ju försöka hitta dom SMÅ positiva momenten i livet...


Bitvis är det dock fortfarande rätt ordentlig isgata...


Men visst är det UNDERBART med små, vita hundar så här års?



Jag stickar.

Eller nåja, jag virkar mest, men lite stickat blir det.

Minns ni det här?




Lite så känns det. Inte helt applicerbart eftersom jag inte direkt är FRIVILLIGT celibat, men ändå. Jag virkar för att tänka på annat än karljävlar.

Norrköpingsmamman beställde en mössa åt lilla Norrköpingsbebisen. Hon  beställde även en likadan åt sig själv, men jag måste fixa mer garn innan jag kan fixa den.

Modifierad OS-mössa i baggymodell.


Den blev väl lite fin? Tog fan hundra år att göra (tre dagar...) eftersom den är så lång.

Nu har lillebror beställt en halsduk till min brorson, och han betalade så gudförbannat mkt så han kommer få en mössa på köpet, så det är nästa projekt ;)

Sen har jag även fått en beställning på fler bokmärkesspermier, så det ska jag också knåpa ihop simultant med det andra. Såatte, jag håller huvudet händerna sysselsatta!

Vi har lite alternativ möblering

Så här runt nyår kan det vara shysst med lite extra trygghet. Även om man inte är rädd kan det vara fint med ett litet krypin när det smäller som värst, så jag har satt en transportbur i soffan.

YEY! Sa Mio, och flyttade in direkt.



lördag 29 december 2012

Carina får ligga trots att hon är ful...

Carina filosoferade igår över hur det kom sig att hon får ligga, när hon är "fet, totalt ocharmig och ful". Observera att det är hennes ord. Jag håller inte med. Bara lite. Hon luktar dåligt också.

Hon måste iofs alltid åka FRÅN Umeå för att få ligga (tvärt emot mig, som tydligen måste åka dit för att få mig ett nyp...) så jag vänder mig till statistiken för att finna svaret... Hrm, jag tror jag vet varför!



Men vadå curlingmamma?

Jaja, är ni känsliga så kan ni bortse från användandet av "mamma"här. Eller Fuck you. ;)

Halo vill sova på min kudde. Under mitt täcke. Jättemysigt, absolut, men det kan bli lite enerverande att trängas med honom också! Även ett litet russellhuvud tar upp plats på MIN kudde, och flyttar jag på mig, så flyttar han efter, så till sist är det HANS kudde...

Såatte... Jag skaffade en egen kudde åt honom. La den jättefint BREDVID min kudde, där han brukar sova. tror ni det dög? Nä. Han sov med huvudet på min ändå.

Men så igår när vi försökte tupplura lite så verkar han ha fattat vitsen, äntligen! Vågar jag hoppas på att få sova ensam på min kudde i fortsättningen?


Så Lena kollar på straffknull hon...

Lena skrev på ett forum att hon "kollade en staffkull" och jag höjde ett förvånat ögonbryn över att hon tittade på ett straffknull, och dessutom kände sig nödgad att delge det i en tråd om ögonlysning...

Hej bakishjärna, du får gärna börja fungera snart igen

(Och hej vad min besöksstatistik sköt i höjden när alla som googlar straffknull kommer hit... Vilken besvikelse för er!)

Bara i Västervik...

Eller nä, kanske inte, men det är så typiskt den här lilla bonn'hålan att företagen har så här ospecificerade öppettider. Charmigt, men jag börjar ändå undra... Har personalen lika ospecifika arbetstider? (Här skulle man ju kunna börja flumma om facket etc, men jag skiter i det-ni fattar ändå)


Bloggen har fått en facebooksida

I ett försök att på något vis rensa min facebook från allt trams jag lägger där har jag gjort en facebooksida för bloggen. Jag har så mkt fåniga tankar som är för korta för att bli blogginlägg, för långa för att vara tweets och helt seriöst, hålla en fånig tanke inom sig??? I think not!

Så, klicketi klicka här och in och gilla!



fredag 28 december 2012

En liten klysha så här på kvällskvisten bara

Ja jag vet att det är lite klyshigt, men det är fan sant också.


Isig promenad

Vi såg solen idag! Det var första gången på flera veckor, och man blev nästan lite chockad... Småfolket nä matten uttryckte en önskan om att få fluffiga leksaker, så vi snörde på oss och gick ut på promenad. Traskade upp till JAMI och köpte fluffiga leksaker.

Det var total isgata under stora delar av promenaden, men trots det överlevde vi, och det var rätt skönt. Det blåste lite så det kändes betydligt kallare än vad det var, men ändå skönt. Skönt att röra sig lite också.


Och så fick vi ju fluffiga leksaker med oss hem ;)

Välförtjänt reklam!

Jag tror inte jag kom mig för att blogga om det, men TAPIR DESIGN har (eller hade iaf, jag har faktiskt inte kollat om jag köpte alla *S*) toppar för nästan inga pengar alls, tror det var 12:- dom kostade styck. Jag beställde fem stycken, för så billiga grejer kan man omöjligt låta bli att köpa.

Idag fick jag dom hemlevererade, personligen av ägaren, hela vägen till dörren. (Nåja, jag mötte henne på parkeringen) Toppen! "Jag la i lite extra", sa hon, och "så la jag ner en hudlotion också". Haha, supergulligt! "Och så kommer du ju bara bli ännu smalare, så jag la ner en medium också! jag hade ändå bara en kvar"

När jag kommer in och packar upp kassarna så har jag fått totalt NIO tröjor... NIO tröjor till priset av FEM, som redan dom var absurt billiga, och dessutom personlig leverans... Jamen ni fattar ju behovet av att göra reklam!

Jag har inte hunnit prova tröjorna ännu, men jag har klämt och känt på dom och det känns som skitbra kvalité! Inget tunt skit som går sönder på en månad, utan tjockt och bra tyg. Bra skit!

Jag köpte lite bebiskläder från samma ställe i höstas. Dom har jag inte testat personligen, men jag har bara hört positiva åsikter från Norrköpingsfamiljen som fick dom!

Jag kan såklart inte lova personlig leverans eller extra presenter, men jag kan lova bra grejer! Rekommenderas!


Men upplyftande statistik...

Ägnade mig åt lite lätt stalking inatt när jag inte hade något bättre för mig, och hittade lite upplyftande statistik...

Ca 450 färre ogifta karlar än ogifta kvinnor (om jag räknat rätt, visst har jag det?) i Västervik. Av dom lär ju minst hälften ändå vara UPPTAGNA, och så har vi en hel drös som är för unga, och så en bunt för gamla och, och så några som är gay, och sen... blev det inte många kvar!

Att jag aldrig får ligga kanske inte bara beror på att jag är FUL??

Jag försöker vara en duktig idiot

och schemalägga lite inlägg så dom kommer lite mer utspritt, ist för att posta 5 st i rad inom 10 minuter...

Det är lite pyssligt eftersom jag normalt ofta bloggar från mobilen, och där kan jag inte schemalägga, men det ger sig nog.

Har tydligen varit lite snäll ändå

Igår kom dom sista (utgår jag från) julklapparna med posten och tydligen hade jag varit lite snäll i år ändå.

Förutom Hurttatäcket och gördeln som jag fick före jul så har jag fått den (numera) sedvanliga kalendern av Frodis, och i vanlig ordning kved jag en smula av skratt ;) En bunt heta karlar, och så en bunt fåniga, men ack så heta, tyskar. Bäst var december, där det var en bild på Frodis lilla hund *S*

I paketet som kom igår låg det lite kläder, lite garn, ett mobilskal till Åke med bling på och en bok av Henrik Fexeus, "Alla får ligga". Jag har läst den redan och är ganska säker på att jag recencerade den här i bloggen för något år sen, och den är riktigt bra! Man behöver inte nödvändigtvis läsa den som en RELATIONSBOK, utan den handlar lika mkt om generell social kompetens. Dessutom är snubben rolig.

Sämre jular har vi haft, helt klart.

torsdag 27 december 2012

Jag mötte... Lassie?

Släktskapet är en smula oklart, och om jag fattat saken rätt minst sagt avlägset (Kan vara tremänning som är ordet jag söker, men som sagt:oklart) men jag är inte så petig, jag solar mig i glansen ändå ;)

Heja Michel!

Högst upp på önskelistan

Högst upp på min imaginära önskelista (dvs den som innehåller saker jag aldrig kommer få eftersom dom kostar satan) står just nu ett par såna HÄR.

(Och på REA dessutom, wohooo vad det INTE gjorde priset mer humant)

Jag har ju gnällt på väglaget här nere förr, och det lär jag ju fortsätta med... Nu har vi haft några dagar med plusgrader vilket innebär att i samma sekund som det fryser så är vi körda. Att jogga är bara att glömma utan ett par icebugs, så den där halvmaran jag siktade på nästa år kan jag nog se mig i stjärnorna efter. Men NÄSTA vinter, DÅ ska jag köpa mig ett par.

Disträ? Skulle jag?

Börjar göra frukostmackan. Tar fram smör ut kylskåpet och sträcker mig efter en tallrik att lägga den på, när jag kommer på något och går ut i vardagsrummet. När jag väl kommer dit har jag glömt vad jag skulle göra (förutom frukost då...) men jag ser att sängen står obäddad och plötsligt känns det jätteviktigt att åtgärda... Medan jag bäddar kommer jag ihåg att det jag skulle göra var att starta datorn, så den är igång tills frukosten är klar. Frukosten, som fortfarande står i köket...

Närå, jag är inte ett dugg splittrad.

Halonen var lite trött...

Han tyckte inte om att vi skippade att sova middag, och kom med slokande öron för att berätta det för mig... Sen klättrade han upp på stolen och åtgärdade problemet, söthjärtat.


onsdag 26 december 2012

Den här killen är min favorit

Han, för jag har bestämt att det är en han, ser ju ut att vara JÄTTESMAL, med en gigantisk näsa i typ mumintroll-stil, som droppar snor.

Eller vadå, är det bara jag som har sjuk fantasi?


Ehh, ojdå. Men vi ska ändå inte ligga!

Alltså, det slår ju aldrig fel att man kommer hem och kliver ur bilen iklädd pyjamasbyxor och I love simon-tisha, kombinerat med gummistövlar och mössa, samtidigt som den inte helt oattraktiva grannen kommer hem... Men nåja, vi ska ändå inte ligga med varandra,  så why bother med att se ut som folk...

Inte för att jag generellt är typen som måste sminka mig innan jag lämnar lägenheten (om jag inte ska vara bland folk hela dagen, typ jobba...) men måste man se ut som KRIGET för det?? Jag har sagt det förr och jag får väl säga det igen:

Jag FATTAR inte varför jag aldrig får ligga... Komplett jävla mysterium ;)

"Mamma det bor några här inne!"



Min utsikt på dagarna

Det här "pryder"(?) en vägg hemma hos kompisen jag bor hos nu. Man kan ju bli konstig för mindre?

måndag 24 december 2012

Tja... A for effort eller nåt

Laddade en drös såna här innan jag gick och la mig igår. Kunde konstatera när jag vaknade att mössen iaf inte kommer svälta ihjäl...

Dom hade plundrat 3av6 fällor, och inte ens dött lite.

Men äntligen...



Min julafton


God jul!

Vaknar och inser att det har snöat en hel dm och lite till under natten, jippi... Bara att asa sig ut och skotta. Man var liksom trött redan innan man kommit UT ur huset och ner för trappen...

Fast fördelen med att det tog TVÅ TIMMAR att skotta gården var ju att fyra hundar hann bli ordentligt motionerade. Först fick mina två simma runt i snön ca 40 minuter, sen satte jag dom i bilen och så fick husets två BC komma ut och springa runt resten av tiden. Det här är inte riktigt typen av hund som står stilla och väntar, så dom var ganska tillfreds när jag var klar...

Halva bilen avsopad... Notera mängden snö...

Fast fyra hundar är bara hälften, så när jag skottat klart var det bara att byta kläder (sjöblöt) och ge sig ut på promenad... Gick först en längre sväng med två av dom kvarvarande, och så en kortare sväng med den sista. JAG gick nästan 8 km, 1 timme och 40 minuter, så man kan ju säga att jag förtjänat maten idag...



Det var RÄTT skönt att lägga ner sin ledbrutna kropp i badkaret efteråt, det vill jag lova...


Sämre julaftnar har vi haft!




söndag 23 december 2012

Här bor jag nu.

Här bor jag närmsta veckan. Så ni vet. För om jag plötsligt slutar uppdatera fb med menlösa inlägg en gång i kvarten så beror det på att jag:

1, Blivit mördad. Man blir ofta det i hus med källare när man bor där ensam och det är mörkt. Det har jag sett på tv.

2, Blivit uppäten. Antingen av någon av dom 7 hundarna, eller av någon av dom miljoners möss som bor här med mig. Eller av ormen i källaren, men jag räknar med att han är lite frusen så här års.

Om så är fallet kan ni väl komma och ta rätt på liket? Och beroende på NÄR under min vistelse det händer, ge hundarna lite mat så dom klarar sig... Tack på förhand.


(Och om någon är sugen på att göra inbrott hemma hos mig under tiden: Don't bother. Allt som finns hemma är en tjock-tv, allt annat av värde har jag tagit med mig... Fast det är klart, det behöver ju inte försäkringsbolaget veta så... Go ahed!) 


Varför...

Ser det alltid ut som om jag ska flytta när jag åker bort?? Och jag har inga kläder med mig, utöver strumpor och pyjamas...

Men ursäkta?

Rör på ditt eget fläsk, om det känns så viktigt!

lördag 22 december 2012

Jag har ju klagat på plogningen härnere

Den HÄR tjejen har dock kommit på ett bra trick! Ska testa det!

Synd bara att alla mina (två) fönster vetter åt grannhusets parkering... Men det kanske funkar ändå?

Varför ändra på ett vinnande koncept?

Förra julen åkte jag till Skåne och var hundvakt medan husfolket åkte upp hit och firade jul. (Sjukt praktisk fördelning...) I år hyr jag ut mina tjänster lokalt, och firar julen hemma i kommunen, i en kompis hus och tillsammans med hennes hundar. Åtta hundar blir det i år.

Dessvärre bor det inte bara hundar i huset, utan även ca en zillion möss/råttor. Yey!!! Jag siktar på att vara konstant full så att jag inte reagerar så mycket... Packningen inför julfirandet består mao av 2 st råttjägare, VIN(!!!!), klorin och handskar.

Go' jul!

torsdag 20 december 2012

Vi överlevde, tror jag.

Den här veckan har varit helt absurd. Skolan försökte klämma in en hel kurs på 7,5 poäng på EN vecka... Vi har haft skola typ dygnet runt känns det som. På en vecka ska vi hinna med att ha både föreläsningar (som man måste gå på den här gången), seminarier, grupparbeten, inlämningsuppgifter och en tenta (som man kanske behöver plugga till?)... Inga problem, vi känner julefriden!

Igår lämnade jag in min inlämningsuppgift efter att ha klämt in en fältstudie på förskolan, och sedan hade jag plötsligt en massa ledig tid! We made it! Firade genom att ta en två timmar lång promenad med djuren. Skulle inte alls vara ute så länge, men det var så skönt att GÅ, att kunna gå utan att ha bråttom och att gå utan att man egentligen skulle göra något annat, så jag valde att gå vänster ist för höger några ggr, och så hade vi hips vips gått nästan en mil. Skönt.

Idag ska vi bara ha ett seminarie som gäller uppgiften vi lämnade in igår, och det inte förrän kl ETT, sen är vi lediga till i morgon när det är tentadags. Nästan så det känns som om man skulle kunna gå en mil till idag... Vi överlevde, nu tar vi ledigt och firar jul!

Och här står jag och fattar ingenting?

Jag kan vara lite svår, och det är inte särskilt ofta som jag DIREKT gillar någon jag träffar. Men rätt vad det är så träffar man en sån människa, någon som man bara har roligt ihop med, och man liksom uppfattar det som om det inte bara är EN som har roligt utan att det på något vis är ömsesidigt.

Sen, över en natt, så förändras det. Utan någon som helst uppenbar förklaring blir människan istället tydligt avståndstagande, och man fattar ingenting?! Och eftersom man känt varandra så kort tid vill man inte göra någon big deal av det och fråga vafan som hände, utan man låtsas som ingenting. Men varje gång man träffas så är det så TYDLIGT att någonting har hänt, att båda är medvetna om ATT något hänt, men bara en är medveten om vad.

Alltså, life goes on, det är inte det som är grejen, men när det är så uppenbart att NÅGOT hänt som bara över en natt förändrade hela "relationen", och man inte har en jävla aning om vad problemet är (och man dessutom kommer träffa människan med jämna mellanrum...) så känns det en smula frustrerande och jävligt förvirrande, det måste man ju erkänna att det gör.

onsdag 19 december 2012

Men anar jag en VISS skepticism???

LITAR inte Frodis på mitt omdöme???

Jaha, men kom igen nu då!

Idag kom det en gördel med posten. Jag ojade mig på fb om hur jäkla DYRA dom var, och hips vips hade jag fått en i julklapp av en fb-vän! (Jag börjar ana ett mönster här...) Den är begagnad, och givaren är rätt mkt smalare än mig, så jag misstänkte att den inte skulle passa, men idag när den kom så testade jag den och kunde utan större problem stänga den, så efter operationen kommer det inte vara några som helst problem. Toppen! (Storlek small bitches, storlek SMALL! Att den är elastisk talar vi tyst om)

Sen har jag fixat nöd-hundvakt också. Jag har en annan hundvakt i åtanke, men det är inte någon vits med att fråga ännu (Svårt att veta vad man gör om typ 3-4 månader...) men om det skiter sig så har jag en fungerande lösning och behöver inte oroa mig för det när jag ska opereras.

Såatte... Jag är klar nu. Kan vi komma igång med själva opererandet nu?

Have a smile...



Fantabulous



Det var bara det jag ville ha sagt

Eller nä, fy helvete vad trött jag är, ville jag också säga

måndag 17 december 2012

Ni vet när man är en idiot?

Ni vet, när lampa efter lampa plötsligt slutar fungera hemma, och man finner sig leva i mörker? Ni vet, när man testar att byta glödlamporna, och det inte fungerar? Ni vet när man kollar om säkringarna gått lite sådär i smyg, men finner dom intakta?

Ni vet när man gnäller och ynkar lite? Ni vet när en snäll bekant slirar in på IKEA och köper en ny lampa, som man sedan inte får betala för? Ni vet när man mår lite dåligt några dagar och skiter fullkomligt i huruvida det är mörkt eller ej?

Ni vet när man sedan piggnar till, och monterar ihop den nya lampan? Bara för att finna att den inte HELLER fungerar? Ni vet när man börjar ana oråd? Ni vet när man testar EN ANNAN glödlampa än den nya man testade först? Ni vet när lampan plötsligt fungerar? Ni vet när man testar samma trick i SAMTLIGA lampor som inte fungerar? Ni vet när man skäms ihjäl över hur efterbliven man är?

Inte? Jag vet.

Tjejen som har skrivit blogginlägget har som vanligt ingenting med berättelsen att göra.

Snöröjning...

Jag skulle ju kunna lära er ett par trick så att ni slipper ta rätt på halkan på jourtid... T ex "ta bort all snö från vägarna när ni skottar", snö som lämnas kvar blir is...

söndag 16 december 2012

Kirurgbesöket

Anledningen till att jag var ledig Torsdag var ju att jag skulle till kirurgen i Vimmerby. Sjukt segt att spendera halva dagen åt det, men ändå värt det utan några större problem.

Fick klä av mig halvnäck (Framför en karl jag träffat för mindre än 4 minuter sen, det är lite så jag rullar...) och fick magen undersökt. För att bli beviljad operation ska man ha minst 3 cm häng, jag har 6 cm... Det låter kanske inte så mkt, men jag kan lova att en hudpåse som hänger ner 6 cm utanför kroppen är ganska markant... Den hänger liksom ner på låren, jag är SJUKT sexig.

Frågade även ang. brösten, men dom får inte ta mer än magen enl. dom direktiv dom har. Det var ju lite av ett long shot, men ändå. Får öppna ett nytt sparkonto när jag fått jobb ;)

Det var ju ingen större diskussion, eftersom jag har så mkt häng blev jag givetvis beviljad operation utan några som helst krusiduller. Kirurgen, som är av den typen människa man gillar direkt (sjukt rolig snubbe) gick igenom proceduren, hur dom gör och varför, och hur man ska bete sig efteråt, och så var det klart. Fick även magmusklerna undersökta. Tydligen är det vanligt att feta människors magmuskler särar sig, precis som på gravida, och om så är fallet så syr dom ihop magmusklerna när dom ändå är där och rotar. Mina magmuskler satt dock där dom skulle. (Klart dom gjorde, dom är ju MINA!)

Jag råkade youtuba bukplastik igår, och kan säga att det finns MYCKET detaljerade beskrivningar av hur det går till om någon vill veta mer i blodig detalj, men kortfattat så lägger dom ett snitt från höftben till höftben, sen lossar dom huden från kroppen hela vägen från under naveln till brösten ungefär, sträcker ut huden, gör en ny plats för naveln, syr ihop och skär bort det som blir över. Typ-ish. Jag kommer bli helt galet snygg ;)

"Du kommer ju få lite ärr", sa kirurgen, men really, who cares??  Ett ärr, som förvisso sträcker sig från höftben till höftben, eller en påse med lös hud och fett??? Inget svårt val, jag tar ett ärr anyday. Det är ju inte direkt något som syns (Till skillnad mot fettpåsen) och dessutom blir det ju lite av en symbol för vad jag gått igenom. Inga problem, karva på!

Sen frågade jag såklart angående väntetiden nu när jag då är uppsatt på väntelista igen. Kirurgen såg lite bekymrad ut och sa att "det har ju inte högsta prioritet", varpå jag skojade lite och sa att jag tyckte det var JÄTTEMÄRKLIGT, och kirurgen hängde på och sa att " ja alla dom där cancerpatienterna borde såklart vänta på sin tur". Säger ju det, galet skoj snubbe. Hur som haver så klämde han ur sig att det är ju lite väntetid, så kanske i mars-april först...

MARS? APRIL?? Jag hade räknat med MINST 6 månaders väntetid, och var helt inställd på att det kanske skulle bli tidigast i HÖST, och så är det kanske som mest 4 månader kvar?? Det KAN ju tom hända att det blir tidigare, om man har lite flyt. Fan, jag blev ju stressad plötsligt! Måste köpa gördel (man ska ha en sån dygnet runt i 4 veckor, och sen dagtid ytterligare 4 veckor, för att inte kroppen ska fylla ut hålrummet där dom lossat huden med vätska), spara ihop till eventuella mediciner och skaffa hundvakt. Det är ju ingen tid alls kvar nästan!

Så var det med den saken. Vart det lider kommer det såklart sjukt sexiga förebilder, och om någon tvivlade så lovar jag att det kommer komma både efter och undertiden-bilder också. Lugn bara lugn, Åke följer med mig till sjukhuset.

Secret Santa

I början av veckan, då när det var typ -18 ute och Mio höll på att frysa ihjäl, skrev jag på FB och frågade om någon hade ett täcke att sälja, så jag skulle kunna rasta djuren även INNAN jag fått råd att köpa täcket jag ville ha. Uppfödaren hojtade att hon hade ett som hon kunde posta, och så var den saken ur världen.

På Onsdagen kom ett paket från "tomten" och i paketet låg ett sprillans nytt Hurtta vintertäcke! Helt galet! Det roliga är ju att avsändaren lyckats pricka spot on rätt! Det är rätt färg, rätt storlek och rätt märke, precis det jag själv planerat att köpa åt Mio när budgeten slutat sura!

Jag blev jätteglad! Och Mio blev ännu gladare ;)

Jag vet fortfarande inte vem som skickat paketet, bara att det är någon på min fb (dvs någon av drygt 300 pers...) men efter vissa efterforskningar har jag begränsat möjligheterna till mindre än en handfull människor, varav EN är troligast. Men visst, vill tomten vara anonym så får den såklart det, så jag släpper det =)

Det är ju lite skoj att inte veta också. Det här är ju något jag lika gärna kunnat ta mig för... Jag ger gärna bort presenter (fast då rakt inget så dyrt som ett Hurttatäcke!!!) utan att göra någon grej av det. Stoppar ner något i en jackficka eller liknande. När Frodis fyllde år kastade jag presenten på henne precis innan vi gick och la oss och sa typ "Ska vi lix vara ute och åka hela dagen i morgon kan du ju lika gärna öppna den här nu!" *S*

Och så... Några dagar senare kom uppfödarens paket med ytterligare FYRA täcken... Jag tar det som ett tecken på att jag ska skaffa fler hundar. (Och nu är jag ju minus en så...)



Jag fick presenter

Under förskolans luciafirande, som jag åkte till trots att jag var ledig (vilket säger en del om hur bra jag trivs...) var det en förälder som var hemskt noga med att fråga mig och vikarien om vi skulle vara närvarande på förskolan nästa vecka? Jag förklarade att min sista dag var fredagen, och föräldern sa "aha, aha, då vet vi" och förklarade att själva barnet hade varit HEMSKT  bestämd med att min sista dag var torsdagen. Förmodligen för att jag på Onsdagen sa att jag bara hade en dag kvar, men att jag var ledig Torsdag gick väl lite över huvudet på en treåring liksom. Ja ni fattar.

På Fredagen kom barnet med en påse julklappar till alla fröknar/vikarien/lärarstudenten. Jag hade det lite på känn, det hördes liksom på tonen under samtalet vi hade under luciafirandet. Barnet blev lite deppig för att vikarien var ledig och inte kunde få sin present samtidigt som oss andra, men tröstades av att presenten kunde ligga kvar på hyllan några dagar. Att vi fick klapparna på Fredagen berodde enbart på att det var min sista dag =)

Sötaste unge! Paketet innehöll hemgjorda julskorpor. Hur dom smakar har jag ingen aning om, jag har inte haft hjärta att massakrera paketet och äta upp dom... (Jaja, jag vet att det är det som är meningen, men det är ju en så gullig present!!) Lite ont i hjärtat får man ju över att man ska tillbaka till skolan istället för att hänga med så galet trevliga ungar.

Sen fick jag avskedspresent från handledaren och dom andra tanterna kompetenta, vackra kvinnorna jag jobbat med. Om man inte är insatt i bakgrunden ser det kanske en smula märkligt ut, men jag fnissade lite för mig själv.

Under luciafirandet hade jag örhängen i form av lila julgranskulor (och renhorn, men det hör inte hit), och SKULLE jag nu vilja klä ut mig till julgran fler gånger (klart jag vill) så har jag ett matchande halsband ;)

Dessutom har jag på något vis varit lite pysselansvarig under dom här veckorna, och för att jag inte ska känna någon saknad efter det så fick jag lite pysselmaterial ;)

Jag skulle btw kunna tänka mig att flytta in i förskolans pysselförråd! Allt man behöver finns där, bara att pyssla på!