söndag 9 mars 2014

Jag blev kanske inte jätteförvånad...

Frågan var ju om han skulle dyka upp idag, till ett event som HAN föreslagit. Och jodå, han dök upp. Men han kom efter oss, och behagade inte höra av sig så vi kunde vänta in honom, så vi träffades aldrig.

Om jag är förvånad? Nej. Om jag är irriterad och besviken? Ja, eftersom det var HANS förslag till att börja med. Om han nu inte BOKSTAVLIGEN menade "om vi skulle RÅKA ses", men då kunde han ju lika gärna sagt "Jag kommer befinna mig i Västervik, om vi skulle råka ses av en slump". Jaja. Sjukt irriterande, men han sätter ju bara fler spikar i sin kista. (Som tycks rymma jävligt många spikar...)

Istället fick jag en hemskt trevlig dag med Anna och Fredrik, vilket inte på något vis är ett tröstpris. Vi gick den där bingopromenaden, lekte lite snabbt i lekparken, gick vidare och träffade på ett barn från mitt jobb och hennes pappa (Som jag råkade kalla skithuvud, ojsan hoppsan... Tur det så att säga var RÄTT förälder...) och sedan åkte vi och åt lite mat. Efter maten drog vi vidare till stadsparken och en lekpark så att barnet fick leka lite mer och mata lite fåglar, och sen var vi helt slut allihop... Tom barnet tappade farten efter nästan 5 timmar utomhus ;)

 Kapten Fredric

Fåglar som väntar på mat...

Och där kom maten! Och nästan barnet också...






2 kommentarer:

  1. Men alltså... Den där människan, jag blir också irriterad på honom!

    SvaraRadera
  2. Jag blir lika irriterad på mig själv som låter honom hållas, men jag tycks oförmögen att göra något åt det...

    SvaraRadera